180 m²
Belagd yta
180 mm
Typiskt överbyggnadslager
2 till 3 veckor
Tid på plats
Stenläggning av innergårdar i bostadsrättsföreningar i Limhamn, Malmö brukar omfatta nya gångstråk, vistelseytor och tydliga avvattningslösningar på gårdar där äldre asfalt, slitna betongplattor eller sättningar gör ytan svår att använda och sköta. På gårdar nära kusten märks ofta kombinationen av vind, salt, intensivt slitage och återkommande punktbelastning från cyklar, kärl och servicefordon, vilket gör att underbyggnad, fogmaterial och lutningar behöver dimensioneras noggrant redan från början.
Så byggs en hållbar gårdsyta med sten i Limhamn, Malmö
En innergård i den här typen av miljö behöver fungera för mer än bara passage. Ytor för entréer, cykeltrafik, sittplatser, sophantering och utryckningsväg vägs samman när stenformat, mönster och kantavgränsningar bestäms. Ofta rivs befintligt ytskikt upp i etapper så att tillträde till portar och viktiga funktioner kan hållas öppet under arbetets gång. Därefter schaktas löst eller undermåligt material bort tills ett bärigt underlag nås. På många gårdar räcker ett schaktdjup på cirka 250 till 350 mm, men kring belastade stråk och vändytor krävs ofta mer uppbyggnad.
Underarbetet styr slutresultatet
Bärlagret läggs normalt upp med krossmaterial i fraktion 0–32 eller 0–63 beroende på belastning. Lagret packas stegvis för att minska risken för framtida sättningar vid brunnar, fasader och övergångar mot befintliga murar. Ovanpå detta läggs ett sättlager på omkring 30 till 40 mm stenmjöl eller krossad finfraktion som dras av mot fasta höjder. Här sätts också fall mot dagvattenbrunnar eller ränndalar. På innergårdar eftersträvas ofta ett fall på cirka 1:50 till 1:80 för att vatten ska rinna undan utan att ytan upplevs brant att gå på.
Läggning, fog och anslutningar
Själva stenläggningen sker ofta med marksten i format som 210 x 140 mm eller 210 x 105 mm, men större plattor används också på vistelseytor där ett lugnare uttryck önskas. Förband väljs efter gårdens användning. Halvförband och fiskbensmönster förekommer där ytan ska tåla rörelser och återkommande belastning, medan raka linjer passar bättre längs fasader och planteringar. Fogarna fylls med fogsand eller hårdfog beroende på läge, bredd och skötselkrav. Runt brunnar, rännstenslinjer och kantstöd kapas stenen in noggrant för att undvika smala svaga bitar som lossnar med tiden.
Detaljer som brukar ingå på en innergård
På en bostadsrättsgård stannar arbetet sällan vid själva markstenen. Kantstöd sätts ofta i betong för att låsa ytorna, särskilt vid planteringskanter och nivåskillnader. Där tillgänglighet är viktig justeras nivåer vid entréer så att övergången blir jämn mot trösklar och ramper. Brunnar höjdsätts om, servislock anpassas till färdig nivå och övergångar mot befintliga murar eller fasadsocklar tätas med rörelsevänliga anslutningar. Om gården rymmer träd eller planteringar lämnas rotzoner öppna och skyddas så att packningen inte skadar växtbäddar.
Dränering och tillgänglighet på gårdsnivå
Vattenhanteringen behöver fungera även vid kraftiga regn. Därför kombineras ofta längdfall med diskreta tvärfall, och vid lågpunkter används ränndalar eller extra dagvattenintag. Gångstråk hålls jämna för att barnvagnar, rullatorer och cyklar ska rulla utan att hjul fastnar i fogar eller nivåsprång. I den här typen av arbete blir precisionen kring entréer, portgångar och cykelställ extra viktig eftersom små avvikelser märks direkt i vardagsanvändningen. Materialval och utförande anpassas också efter Boverket och BBR när tillgänglighet och säkra gångytor berörs.
Det här ingår ofta
- ✓ Rivning av äldre plattor, asfalt eller sättskadat ytskikt
- ✓ Schakt, bärlager, packning och justering av höjder
- ✓ Läggning av marksten, kantstöd och fogning
- ✓ Anpassning av brunnar, lock och anslutningar mot entréer
Material
| Material | Mängd |
| Marksten | 180 m² |
| Bärlager 0–32 | 28 ton |
| Sättsand | 7 ton |
| Kantstöd i betong | 42 lm |
Liknande stenläggning på innergårdar i Limhamn, Malmö
Stenläggning på gårdar i bostadsrättsföreningar omfattar ofta flera funktioner samtidigt, där gångvägar, entrézoner, cykelparkering och vistelseytor behöver få en sammanhållen nivå och tålig yta. Arbetet sker ofta etappvis för att boende ska kunna passera portar och använda gården under större delen av byggtiden. Slitlager och underbyggnad anpassas efter hur ytan belastas, och särskild vikt läggs vid dränering nära fasader och brunnar.
På gårdar med äldre underlag upptäcks ofta lokala sättningar, blandade materiallager eller nivåskillnader som behöver justeras innan ny sten kan läggas. Kantstöd, fogmaterial och stenformat väljs med hänsyn till underhåll, snöröjning och daglig användning. Där entréer och portgångar möter gårdsytan krävs noggrann höjdsättning för att minimera trösklar och vattenansamlingar. Markarbeten av den här typen kan i vissa fall omfattas av ROT när villkoren för avdraget är uppfyllda.
- ✓ Schakt och bortforsling av gamla ytskikt
- ✓ Uppbyggnad med bärlager och sättlager
- ✓ Läggning av marksten i gångstråk och samlingsytor
- ✓ Justering av brunnar, lock och avvattning
- ✓ Kantavgränsning mot planteringar, murar och entréer
Står du inför en liknande upprustning
Beskriv gårdens förutsättningar i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för stenläggning och markarbete.